Jag har lagt till en ny flik här på hemsidan. Under ”Lyssna” hittar man upplästa utdrag ur mina verk i lite olika format. Det första som lagts upp är en video med text med ett par utdrag ur ”Sonen” i De jordbundna.

Sakta men säkert uppdaterar jag min närvaro på sociala medier och här på hemsidan. I nuläget är jag mest aktiv på Instagram där jag också skapat en ny presentation i formen av tre nålade inlägg om mitt författarskap, min debut och mitt skrivliv.

I nuläget har jag inte helt bestämt mig för hur jag ska göra med olika sociala medier och kanaler. Det vore fint med något som inte är kopplat till t.ex. Meta, men samtidigt finns det en fantastiskt fin skara människor som jag når endast via IG i det här skedet. Jag är däremot knappast den enda som har det här problemet, så jag väntar och ser hur allt utvecklas. Jag hittas även på Bluesky (och Threads fastän det också är Meta) men är inte aktiv där. I någon mån finns hittas jag på Facebook.

Kanske är det därför jag börjat söka mig till min egen webbplats. Andra har börjat blogga (igen) och det längre formatet lockar. Åtminstone går det att få tag på mig på flera olika sätt, om det behövs. ♡

Den Lyrikafton som ordnades 12.2 av Vårt Larsmo blev en riktigt trevlig och inspirerande kväll. Jag, Jan Wenman, Hanna Granqvist och Alex Jacob Fröjdö läste ur våra verk och samtalade om vårt skrivande.

Själv började jag fundera mera på min dragning till det spekulativa, till science fiction och dystopier. Det kan bli mörkt med sådana texter/världar, men ljusglimtar och hopp blir desto tydligare. Det spekulativa kan också sättas i kontrast med vår verklighet och ge perspektiv. För mig känns det som att det som överlever tiden, det som överlever och tar sig till en fiktiv framtid, säger något större om det som är mänskligt. När allt annat går förlorat, vem är vi som människor?

Det känns allt viktigare att kunna utforska dessa världar. Att få syn på vår verklighet och vår mänsklighet.

Ikväll blir det poesiläsning i Larsmo. Välkomna!

Igår, 10/2/2026, fick jag chansen att delta i en Masterclass med Monika Fagerholm vid Amos Andersons Hem (museum) i Helsingfors. Det blev en lång dag då jag tog tåget söderut, hängde i huvudstaden några timmar, och sen tog tåget norrut igen, men det var det värt. Sedan Författarskolan vid VNF då jag hade Fagerholm som handledare har det hänt en hel del i mitt skrivande, men de insikter jag fick under läsåret vid VNF 2018-2019 lever kvar i mig och mitt författarskap. Trots det var det väldigt bra med lite repetition: att skriva varje dag, skrivprocessen, skriv som ett litet djur, och tänk värld.

Amos Andersons Hem på Georgsgatan 27A var också en väldigt speciell upplevelse. Det är ett väldigt intressant och inspirerande museum, och tillsammans med det intressanta samtalet mellan Fagerholm och Philip Teir blev det den inspirationskick som jag behövde. Nu skriver jag vidare!

I slutet av 2025 utkom årets fjärde nummer av tidskriften Makaber, och min flash fiction ”Kuriosakabinetten” finns med!

Av årets fyra nummer av Makaber har jag med en flash fiction-text i tre av numren (hann inte skicka in till nr 2), men man kan verkligen säga att denna utmärkta tidskrift väckt något hos mig! Jag skriver skräck! Och flash fiction! Och det är väldigt, väldigt inspirerande & roligt. Mera sånt under 2026!

Året börjar lida mot sitt slut och jag försöker pausa och vila istället för att skriva hela julen. Det är trots allt bra med lite julvila för skrivandet också!

Jag vill tacka alla som läst mina texter, kommenterat på sociala medier, hört av sig, uppmuntrat och hejat på mig under året! Att satsa på skrivandet är inte alla gånger lätt, men att ha folk som tror på en hjälper otroligt mycket. 💕

God jul och gott nytt år till er alla!

Förra veckan hurrade och tjoade jag lite extra: det kom ett mejl om ett beviljat stipendium från Svenska Österbottens kulturfond. Vårens skrivtid är räddad!

Det börjar ha gått ett år sedan jag var debutantbloggare på Debutantbloggen.wordpress.com, och därför fick jag i söndags gästblogga. Gästbloggsinlägget hittar ni HÄR.

För ett år sedan, hösten 2024, kom min debut De jordbundna ut på Vendels förlag. Det är ett sci-fi-epos om dem som blir kvar när de förmögna lämnat jorden.

Mottagandet var överväldigande. Jag hade redan tidigare sagt åt min skrivkompis K att jag inte ville ha en ljummen debut. Det var viktigt för mig att boken skulle väcka känslor. Hellre högt och lågt, än ljummet. Och gudars vad jag fick på näsan av verkligheten. Det blev verkligen HÖGT och LÅGT.

Verket blev brett recenserat i både Finland och Sverige. Som exempel kan jag säga att i Finland var responsen mycket god från Österbottens tidning/Vasabladet, hyggligt positiv i Huvfudstadsbladet och sågande kritisk i Svenska Yle. I Sverige var BTJ syrligt inställd, medan verket lyftes fram i positiva ordalag i Svenska Dagbladet, och fick mycket beröm i Magasin Opulens.

Jag kan minst sagt säga att boken har väckt känslor! Och med det tycker jag faktiskt att jag gjort ett gott jobb. Jag är fortfarande stolt över min bok, glad över min debut, och skriver (och experimenterar!) vidare. Inget spikat ännu vad som kommer till näst, men under det gångna året har jag blivit publicerad med både prosa och poesi i tidskrifter och antologier, så jag ser fram emot mitt fortsatta författarskap.

Dessutom hämtade jag ut ett Adlibris-paket idag. Däri fanns Örnen och Kråkans Poesiåret 2024. Mitt verk fanns med på ett hörn det också, och det gjorde mig väldigt glad. Det känns fint att även om en del varit kritiska till min konst, så finns det också de som verkligen sett att det här är något eget. Mitt eget.